Rönnbär + renfana
Lina tipsade om att slånbär är fina på tråd, så nu har jag letat men inte hittat. I stället blev det en krona av rönnbär, renfana och några stjälkar johannesört från en övergiven slåtteräng i skogen. När vi var där i skogen såg vi att björkbladen börjat gulna och all annan grönska börjat liksom falla in i sig själv, ner mot marken igen. Jag tänkte: okej, låt hösten komma nu. Jag släpper in den, i alla fall om den lovar att ta med sig klarluftsdagarna.
Inte alltid, men ibland händer det ju att något blir ännu bättre när det kommit ut ur ens huvud, än när det var där inne. Så därför måste det bli en bild till.
Det där var det vackraste jag sett på länge! Vilka fina färger! Jag måste plocka rönnbär, som jag tänkt i flera dagar nu. Så är det bara.
Jag tycker också hemskt mycket om färgerna.
Tyg och otyg: Tack så mycket! Det ska bli kul att se vad du gör med dina rönnbär.
Anders: Tack älskling!
Vilken färgprakt! Och jag märker att jag skapar för lite, det liksom spänner till i mig, nervöst och trevande. När tiden blir min, då! Jag vill också, släppa in det där som hösten ger, lust på något vis.
Och du, nästa gång stannar vi! ;)
/Lina
Jag håller med, färgerna bara gör mig knock out. Helt fantastiskt fint!
Lina: Den spänn-känslan känner jag igen. Men jag tycker att du verkar göra så mycket! Planschbroderiet är till exempel så himla, himla vackert.
Med nål och tråd: Tack! Det är höstfärgerna jag kommer vilja minnas i februari, så bäst att jag sparar dem tänkte jag.
