Oktoberrosor

Tack vare Tyg och otyg vågade jag mig äntligen på vika lönnlöv till rosor. 

Höstkrona till Mia och Erik

Trasor och tråd; rönnbär och knappar. Och så några avlånga pärlor av ihoprullad tapet. 

Vissna vackert

Nu är tiden när allt grönt och blommande sakta sjunker tillbaka in i sig själv i igen. Årets maskroskrona hänger i kökstaket och vissnar vackert. Fortfarande intensivt gul i topparna. 

Grön fäbodkväll

Liljekonvaljkrans. Jag hittade beskrivningen hos fantastiska 365 saker du kan slöjda. Och tack Anders för bild 1, 2 och 3.


Veronicas mossmatta, med bladros i mitten.


Mammans liljekonvaljkrans, med smörblommor i.

Maffig gräskrona, minns tyvärr inte namnet på kvinnan som slöjdade den.

Älvdans

Tuvullen blommar. Om det gick att stanna tiden nu så skulle jag göra det.

Hommage till Harald (2012)

Ormbunkar, några med krumma, outslagna ryggar och några andra med späda, nyfödda blad.
Humleblomster, skogstjärnor, blåbärsris, surblad och daggkåpa.
Självklart några stänglar liljekonvalj, smörblommor och lite blått i form av teveronika och viol.
Dessutom något gräs som jag inte vet namnet om, några små vita klockor och några lila revor som växer där hagen blir till skog. Allt plockat medan duggregnet föll.
(Här hittar du förra årets variant.)

Och tack för att ni kommit hit, även när jag inte varit här.



Nyårskaramell



Tårtpapper med lite guld under till topp, julrött papper till midja och så skört silkespapper veckat till svans. Inlindat i många lager prassligt papper får karamellen bära både allt det bra och allt det inte bra som hände förra året. I dag andas jag långsamt och i morgon firar bloggen ett år. Tack för att ni är här.

Jul i skogen


God jul! Ps. Anders höll i kameran, men vi klädde granen tillsammans.

Glitter och grannlåt




Antika julkulor, glaspärlor från en trasig grangirlang, guldglitter och bokmärke från 1880-talet. Tillverkade av mig för några veckor sedan, på julpyssel hos Anderssonskans Kalle.


Kräppapper, fler glaspärlor, mer glitter. Och så ett litet bokmärke på baksidan.

Solägget



Lummerklotet skyddar solen i sin mage.
Väntar på gryning och nynnar tyst "kring jord som sol'n förlät/skuggorna ruvar".




Andra advent




Om man går genom skogen, över berget kommer man hit till ro och stillhet. Vi gjorde jul där idag (medan flingorna föll), med några längder rött snöre, en liten gran och ett par finkramshängen som jag gjort enligt Linas modell.






PS: Jag knäppte bild nummer fem, resten har jag lånat från Anders.

Adventsstjärnan


Snön har äntligen fallit, i nästan overkligt stora flingor. Vi har spenderat dagen i bagarstugan och inte ens adventsljusstaken är framme. Jag har inte hunnit, men tänker att det inte gör något. Stjärna har jag i alla fall. Den lyser inte, men glittrar ändå. Papperet är vackrast möjliga, riktigt julrött med mönster i vitt ovanpå. Den är från torsdagens julpapperspyssel i Djura bok & pappersverkstad.


Som uppvärmning fick jag göra den här, något mindre komplicerade stjärnan.


Och ett bulligt gulligt hänge. Köpte dessutom många papper för tillverkning av fler.


Kanske är det ändå som alltid det enklaste som är det finaste: Fyrkanter i olika varianter av rött limmade samman på tråd till en girlang.

Jag var bara tvungen att testa




Rönnbär i nytt sällskap


Med nål och tråd och Tyg och otyg har blandat rönnbär med lönnäsor och jag ville också testa. Det blev en krona med sydd överdel och lite mattslarvor mellan bären.



Detaljer.

Rönnbär + renfana


Lina tipsade om att slånbär är fina på tråd, så nu har jag letat men inte hittat. I stället blev det en krona av rönnbär, renfana och några stjälkar johannesört från en övergiven slåtteräng i skogen. När vi var där i skogen såg vi att björkbladen börjat gulna och all annan grönska börjat liksom falla in i sig själv, ner mot marken igen. Jag tänkte: okej, låt hösten komma nu. Jag släpper in den, i alla fall om den lovar att ta med sig klarluftsdagarna. 




Inte alltid, men ibland händer det ju att något blir ännu bättre när det kommit ut ur ens huvud, än när det var där inne. Så därför måste det bli en bild till.




Kalhyggekrona


Som stora sår i skogen. Så ser kalhyggena ut. Det enda försonande draget är att de just nu är fyllda av böljande gräs, där stjälkarna glänser i rabarbernyanser. Ljusgrönt via rosa till mörkrött. Härom kvällen plockade jag ett fång och flätade en krona. Det blev en enkel modell, eftersom gräsvipporna (som glittrar som silver i solen) är pråliga nog som de är.





Torkad och tilltuffsad


Min Hommage till Harald har fått flytta till ett kistlock. Dessutom råkade mormor sätta sig på den av misstag, men jag vill inte kasta bort kurbitsen riktigt än. Även om den förlorat lite färg tycker jag ändå att den fått en viss tilltuffsad charm.

Att göra en liljekonvaljgardin


Sedan de första gröna rullrånen kom upp ur marken i våras har jag längtat efter att göra en liljekonvaljgardin till fäbodfönstret. Allt som behövs är ett stort fång blad (med stjälk men utan konvaljbär), nål, tråd och lite tid (cirka en kvart). Jag tycker om att trä upp många blad, så att gardinen blir riktigt tät.


Resultatet sett utifrån och inifrån.


Det blev några konvaljblad över, så jag gjorde en liten gardin till dassfönstret också.
Tidigare i sommar har jag trätt både jasmin och syren. Har du något tips på annat grönt som passar på tråd?

Midsommarkronan



I hagen har alla smörblommor blivit frökapslar. Midsommarkronan blev därför en gräskrona, med jasmingirlangerna som pärlan över i:et.




Fernerblommor


Återbruksslöjd med inspiration från fantastiska Karin Ferner, som har en stor utställning på Dalarnas museum i sommar. En broschyr, några knappar som jag ärvt från Dagny, några bitar ståltråd och ett par duttar lim var allt som behöves för att få till blommorna. Vikningen är en väldigt enkelt dragspelsvikning.



Tidigare inlägg
RSS 2.0