avigan

Det tog sex timmar att tillverka 20 gram garn. "Klunsgarn" kallas det tydligen när tjockleken är ojämn och det då och då dyker upp en överraskande ullklump, men det känns i alla fall som att hålla en nätt och mjuk guldklimp i handen.


Här har läraren Ulla-Britt precis knutit fast hjälptråden vid spolen och trätt den genom spindeln. Jag trodde att det skulle vara krångligt, men det gick hur lätt som helst.


Riktigt lika lätt var det inte att få ullen att tvinna sig. Ulla-Britt visade hur man gör, men det tog mig några timmar att få in något som kanske kan liknas vid rätt teknik.


Att se och känna ullen gå fram handen, in i spindeln och ut som grått garn på spolen kändes som magi.


Det gråa garnet till vänster fanns på en av spolarna när vi hittade min spinnrock. Vi gissar att det är från min morfars farmor händer.
Till höger är ett nystan som satt på en av mina kurskamraters väldigt gamla spinnrock. En riktig garnskatt: tunt, jämnt och mjukt som ängsull.