Luvligheter



Jag nystar rött och mörkblått. Garnvindans knirkanden är som en stillsam, men pratig röst. Ibland är jag på väg att svara. Sen plockar jag fram mörkare rött och ett par nystan vitt från gömmorna. Det blir en luva från Bjursås. Mönstret har jag hittat i Anita Gunnars bok Vantar, mössor, sockor & sjalar. Det är långsam stickning, varv på varv utan att särskilt mycket märks. Och så ser jag att jag behöver svärta vedspisen.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0