avigan

När ens tråd är av kanske det är dags att lära sig spinna en ny. Om några helger ska jag gå studiefrämjandekurs i att karda och spinna. Egen spinnrock medtages och från logen plockade mamma fram de här tre, som är så gott som trampklara.

Tack och lov att förmödrarna sparat och inte slängt. Spolarna och alla andra tillbehör finns kvar, även om det behövs några nytäljda pinnar till de korgar som ska hålla den kardade ullen. På den ockragula (märkt med mormors mosters initialer) hängde till och med en gammal böjd och lagom rostig hårnål i en tråd; jag gissar att hon använde den för att dra fram ullen till spolen.